Idrottens roll för psykisk hälsa – Så stärker rörelse välmåendet hos barn & vuxna | Folkspel | Folkspel
 
Glada barn som kramas och håller upp händerna i luften

Idrottens roll för psykisk hälsa hos barn och vuxna

Hur fysisk aktivitet och föreningsliv stärker det mentala välmåendet i alla åldrar

Psykisk hälsa påverkar livskvaliteten för både barn och vuxna. I dagens samhälle, där stillasittande, stress och ensamhet ökar, spelar idrott och föreningsliv en allt viktigare roll som motkraft. Fysisk aktivitet och gemenskap bidrar inte bara till bättre kondition och fysisk hälsa – det påverkar även självkänsla, stressnivåer, koncentration och den allmänna livsglädjen.

 

Visste du att...

I en svensk långtidsstudie var fysisk aktivitet vid 11 års ålder kopplad till cira 12-39% lägre risk för vissa psykiska tillstånd (t.ex. ångest och depression) fram till 18 års ålder.

Endast en tredjedel av svenska ungdomar når WHO:s rekommenderade nivå av minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag.

  

Barn som är mer fysiskt aktiva rapporterar högre livstillfredsställelse och generellt högre självkänsla med färre psykiska besvär, än mindre aktiva barn. 

 

En vuxen tränare och en pojke

Idrott och rörelse främjar mental hälsa i alla åldrar

Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet påverkar hjärnan positivt. Vid rörelse frigörs endorfiner, serotonin och dopamin – ämnen som förbättrar humör, minskar ångest och hjälper oss att hantera vardagens utmaningar.

För barn och unga

  • Trygg gemenskap: Föreningslivet skapar tillhörighet, vilket är särskilt viktigt under uppväxten.

  • Starkare självkänsla: Att lyckas med rörelse, utmana sig själv och känna sig delaktig stärker ungas självförtroende.

  • Mindre stress och ångest: Barn som rör på sig regelbundet sover bättre och är mer motståndskraftiga mot oro.

För vuxna

  • Stresshantering: Motion hjälper kroppen att reglera kortisolnivåerna och fungerar som ett naturligt verktyg mot stress.

  • Bättre sömn och återhämtning: Fysisk aktivitet förbättrar sömnkvaliteten och minskar risken för utmattning.

  • Social samhörighet: Vuxna som engagerar sig i träning eller föreningar får viktiga sociala kontakter – något som minskar känslor av ensamhet.

Faktiska psykiska effekter av idrott

Det finns många både fysiska- och psykiska effekter av idrott och rörelse. Nedan följer några konkreta exempel:

  1.  Förbättrad stämning och stress
    Fysisk aktivitet frigör endorfiner och seratonin, som i sin tur kan minska känslor av nedstämdhet och oro.

  2. Ökad självkänsla och självförtroende
    Att delta i idrott ger en känsla av kompetens och en social självkänsla, tack vara samarbete och bekräftelse av lagkamrater och tränare.

  3. Förbättrad kognitiv funktion
    Fysisk aktivitet är kopplad till bättre koncentration, minne och inlärning, särskilt hos barn i skolåldern.

  4. Bättre sömn och återhämtning
    Barn och ungdomar som är fysiskt aktiva sover ofta djupare och längre vilket stärker det psykiska välbefinnandet.

Barn som lägger händerna på varandra i en cirkel

Föreningslivet som mental friskfaktor

Oavsett ålder är föreningsidrott en arena för gemenskap, glädje och personlig utveckling. Den organiserade idrotten erbjuder mer än träning – den ger struktur, tillhörighet och positiva vuxenrelationer. Det finns ett tydlig samband mellan lagidrott och självkänsla. Att delta i lagidrott stärker barns självkänsla genom gemenskap, socialt stöd och känslan av att bidra till laget. Barn som är aktiva i organiserad idrott upplever ofta större trygghet och högre självförtroende än de som inte deltar, vilket visar hur viktigt social interaktion och samarbete är för psykiskt välbefinnande.

Andra fördelar med föreningsliv:

  • Sociala kontakter – nya vänner och relationer

  • Känsla av sammanhang – att vara en del av något större

  • Mening och motivation – tydliga mål och gemensamma aktiviteter

  • Stödjande miljö – vuxna förebilder, laganda och respekt

En ung pojke i kampsportskläder tränar kampsport

Vad kan föreningar och ledare göra för att stärka psykisk hälsa?

Här är konkreta tips för ledare och föreningar som vill arbeta hälsofrämjande:

  • Skapa en trygg och inkluderande kultur
    Lägg fokus på glädje, delaktighet och samarbete snarare än resultat. Se alla medlemmar – oavsett ålder, nivå eller bakgrund.

  • Uppmuntra balans och återhämtning
    Värna om vila, sömn och balans mellan träning och återhämtning – särskilt för barn och unga i tillväxt.

  • Utbilda ledare och tränare
    Ge ledare kunskap om psykisk hälsa, bemötande och hur man upptäcker tecken på ohälsa i olika åldrar.

  • Främja rörelse utan press
    Erbjud lättillgängliga aktiviteter för vuxna som kanske inte tränat på länge. Träning ska kännas välkomnande, inte kravfyllt.

Tips till dig som förälder

Att vara en stödjande förälder handlar inte om att pusha barnet till framgång eller högsta nivå, utan det handlar om att lyssna, vara närvarande och hjälpa barnet att hitta en sund balans inom idrotten. Träning och rörelse är ett påvisat starkt verktyg för mentalt välbefinnande hos barn, men själva upplevelsen och relationerna runtom kring den faktiskta aktiviteten har ofta mer betydelse än aktiviteten i sig. Nedan följer fem tips till dig som förälder:

  1. Uppmuntra aktiviteter som barnet tycker är roligt
    Låt barnet prova olika sporter eller aktiviteter tills ni hittar ett sammanghang som barnet faktiskt ser fram emot!
  2. Prioritera barnets röst
    Forskning visar att positiv föräldrainvolvering i barn- och ungdomsidrott innebär att vara lyhörd för barnets känslor och behov. Så, fårga barnet vad som är roligast, vad som är viktigt och hur du bäst kan stötta dem!
  3. Skapa en trygg plats för samtal om känslor och motivation
    Ta tid för samtal och reflektera över känslor, både positiva och negativa.
  4. Fokusera på proscociala aspekter
    Studier visar att lagidrott ofta ger större mental hälsofördel än individuell träning då det främjar samarbete och känsla av tillhörighet. Därför är det viktigt att uppmuntra interaktion med lagkamrater framför fokus på prestation.
  5. Stöd en balans mellan idrott, skola och vila
    Barn behöver återhämtning och tid mellan aktiviteter. Se till att planera in regelbunden vila, fria dagar från träning och tid för lek och familj utan prestationskrav.

Psykisk hälsa är en livslång fråga – och idrott kan vara ett av våra mest kraftfulla verktyg för att stärka den. Genom att främja rörelseglädje, gemenskap och en sund kultur inom föreningslivet kan vi göra verklig skillnad – både för barn som växer och vuxna som söker balans i vardagen.

Läs fler artiklar inom Idrott & Hälsa